På boksläppet på Gästgivars kommer jag att berätta om bakgrunden till Orsjöodjuret, vad som är påhittat och vad som faktiskt har hänt. Men jag kan redan nu avslöja så mycket som att det var när jag läste Nils-Arvid Bringéus ”Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790-1791” som jag fastnade för en kort passage om Arbrå socken. Där beskrivs hur det har siktats en sjöorm ute på Orsjön.
”I Orsjön blev man för 6 år sedan warse en orm, som gjorde någon owanlig rörelse i watnet, hwarmed han utmerkte sin närwarelse; derpå kastar hufwudet först högt öfwer wattubrynet, som tyktes hafwa en tofs och lång hängande man, i det samma slår han en haka eller bugt på kroppen, lik en halfboge; drager sig sedan öfwer en liten udde til siös, efter utseendet helbeck-swart 6 á 7 alnar long, och så tjock som en grof takweds-stock”.
När jag sedan fick veta att en kyrkbåt förlist på Orsjön 1660 där nästan hela byn Istes befolkning omkommit så behövdes det inget mer för att fantasin skulle göra resten.
